Ibland överträffar verkligheten sagan. Jag förundras alltid över hur växligheten alltid vinner över oss människor & djur.
I detta metallrör har en växt slagit rot och blivit en skön dekoration i vattnet. Vad detta rör har för funktion eller hur det har kommit dit är det ingen som vet, men kul ser det ut.
Röret är, som ni ser, en hållplats för sjöfåglar. En skrak satt på den när vi anlände till den här viken. Tyvärr har jag ingen bild på det.
Funderar
Vi har varit riktigt “historiska” på den här segelturen i Mälaren. Efter Mariefred och den gamla järnvägen, har vi också varit på Björkö och vandrat omkring i de gamla vikingarnas spår i Birka.
Jag verkligen älskar att känna de historisk vingslagen ända från 1000-talet och de gamla vikingarna. Man hade ju mycket smidessaker då, och det gillar jag. Jag köpte några saker på museum-shoppen. Visar dem i morgon.
Ovan: Halmtak
Stege gjord av naturligt växta grenar.
Bageriet (t vä) och smedjan (t hö) ovan.
“Bakugnen” (nedan)
Man kunde pröva på att baka om man ville.
Den här veckan var det båtbyggar-tema i vikingabyn och en kille stod och visade hur man bar sig åt på den tiden. Med tidstypiska verktyg hade han tillverkat en båt tidigare och höll på att göra en till.
Snacka om hantverk!!
Fåren, med sina lamm, går i samma hagar som man får vandra omkring i. Det gäller att stänga grindarna efter sig!
Måsarna lyfte helt plötsligt med ett gemensamt skri och gav sig av till en åker i närheten. Där vankades det säkert nyupplöjd daggmask.
Ansgar var ju den första aposteln som kom till Sverige och han landade, som bekant, i Birka. Det finns ett jättefint (ganska stort) kapell på Björkö och det är byggt till Ansgars ära.
På öns högsta punkt finns (givetvis) ett monument.
Runt monumentet går ett järnstaket och på det finns det roliga “kottar”.
Det skulle ha kunnat vara rost, men det var det inte!
Det fanns givetvis massor med blommor på Björkö.
Med lite god vilja kan man se att det här är en liten tjärn/sjö. Mitt i bilden är den vattenblänk.
Vid tjärnen låg det ett omkullblåst träd där det hade börjar växa nya grenar på den “friska” delen och den andra delen var helt död. Det såg ganska lustigt ut och ute på denna vikinga/asatros-ö så gick tankarna till Yggdrasil (världsträdet).
Vi blev alltså kvar i sötvattnet den här turen.
Vi får se hur det blir nästa tur!
Kram
Vi stannade till i Mariefred på segelturen (del 1). Vi låg på svaj*, så det var bara att sätta sig i jollen och ro in till kajen för att kunna ta sig en tur på sta´n.
Vi gick bl.a. till den gamla smalspåriga ångjärnvägen och tittade.
Det kanske inte alltid var så kul att leva på den tiden, men fina lok & vagnar hade de!
Jag beundrar dessa fantastiska, entusiastiska människor som jobbar med att bevara dessa smalspåriga (spåren är 60 cm breda) järnvägar och dessutom göra det så tidstypiskt som möjligt runt omkring.
Man köpte sin biljett i ett jättefint stationshus, med många fina emaljskyltar utanför, och där fanns det en biljettlucka och resgods från den tiden.
Emaljskyltarna var så välbevarade och vackra!
* Vi var tvungna att ligga på svaj (för er som inte seglar betyder det att man ligget på en boj eller för ankar, utan att ha kontakt med land). Det fanns ingen plats för oss vid kajen för det var STORmöte i ngn STORbåtkslubb, och hamnen var full av dess jätteSTORA båtar. STOREBRO heter dem.
Många sköna hälsningar från
