Efter ett härligt, men jobbigt, yogapass har jag varit ute i min lilla radhustäppa och påtat i solskenet i dag. Städat bort nästan allt visset, tagit lavendelsticklingar, satt penséer och flyttat ner de flesta pelargonerna till sista anhalten innan växthuset, mitt vardagsrum.
Fast min tomt inte är så stor finnas det (konstigt nog) alltid något att göra. Men det är ju det som är meningen. Bara man tar det lugnt och inte sätter upp en massa “måsten”, som jag lärt mig i “En lisa för själen”. Slumrade till i solen. Sååååå skönt!
Jag åt en sen lunch utomhus för första gången i år. Vilken känsla!