Björkö/Birka

Vi har varit riktigt “historiska” på den här segelturen i Mälaren. Efter Mariefred och den gamla järnvägen, har vi också varit på Björkö och vandrat omkring i de gamla vikingarnas spår i Birka.

Jag verkligen älskar att känna de historisk vingslagen ända från 1000-talet och de gamla vikingarna. Man hade ju mycket smidessaker då, och det gillar jag. Jag köpte några saker på museum-shoppen. Visar dem i morgon.

  Här håller man på att bygga upp en vikingaby. Även här är det fantastiska, entusiastiska människor som jobbar för att vi andra ska kunna få en känsla för hur det skulle ha kunnat se ut i Birka på den tiden.

Ovan: Halmtak

Ovan: Vilken kärra!

Stege gjord av naturligt växta grenar.

Bageriet (t vä) och smedjan (t hö) ovan.

“Bakugnen” (nedan) 

Man kunde pröva på att baka om man ville.

Den här veckan var det båtbyggar-tema i vikingabyn och en kille stod och visade hur man bar sig åt på den tiden. Med tidstypiska verktyg hade han tillverkat en båt tidigare och höll på att göra en till.

Snacka om hantverk!!

Fåren, med sina lamm, går i samma hagar som man får vandra omkring i. Det gäller att stänga grindarna efter sig!

 

Måsarna lyfte helt plötsligt med ett gemensamt skri och gav sig av till en åker i närheten. Där vankades det säkert nyupplöjd daggmask.

Ansgar var ju den första aposteln som kom till Sverige och han landade, som bekant, i Birka. Det finns ett jättefint (ganska stort) kapell på Björkö och det är byggt till Ansgars ära.

På öns högsta punkt finns (givetvis) ett monument.

Runt monumentet går ett järnstaket och på det  finns det roliga “kottar”.

Det skulle ha kunnat vara rost, men det var det inte!

Det fanns givetvis massor med blommor på Björkö.

  

Med lite god vilja kan man se att det här är en liten tjärn/sjö. Mitt i bilden är den vattenblänk.

Vid tjärnen låg det ett omkullblåst träd där det hade börjar växa nya grenar på den “friska” delen och den andra delen var helt död. Det såg ganska lustigt ut och ute på denna vikinga/asatros-ö så gick tankarna till Yggdrasil (världsträdet).

Vi blev alltså kvar i sötvattnet den här turen.

Vi får se hur det blir nästa tur!

Kram

Till Blåkulla .......

Nu sticker Häxan Blåzippa till Blåkulla för att träffa sina gelikar. Hoppas ni får det lika häxigt som vi.

GLAD PÅSK önskar

♥ Eva Linnea ♥

Lussebruden

Man kan ju undra varför vi firar ett helgon i Sverige? I Italien firar man inte Lucia som vi gör.

Pga de olika almanackorna som har gällt sen vikingatiden har vintersolståndet (den längsta natten) infallit på olika datum under december. Innan den Gregorianska kalendern infördes 1753 inföll vintersolståndet kring Lucia, alltså i mitten av december.

I den längsta natten (kaosnatten) är makter av alla de slag i rörelse och de döda vänder åter.

Den vitklädda Lucian med ljus i håret började (vad man vet) dyka upp i mitten av 1700-talet i Sverige. Troligen är det så att även adeln ville ha en lussebrud, men gjorde henne mer städad för att hon skulle passa bättre in i salongerna. Innan dess, ute bland allmogen, var lussefirandet inte så städat utan fullt av upptåg, superier och en lussebrud som var allt annan än ett helgon. Lussevakans festande kanske är en påminnelse om detta slags firande!?

Ibland gjorde man en lussebrud i halm (se tidigare inlägg om halmfigurer) som kläddes upp.

Ljusgestalten Lucia och Freja har också kopplats ihop. Freja betyder "fru" och hon kommer med ljus och lussekatter för att förebåda solens återkomst, nio dagar innan "den längsta natten" (vintersolståndet). Lussekatterna är ju gula, som solen!

Ja, vad vet man egentligen om det här? Det finns inte mycket nedtecknat utan är tradition och berättelser/sagor. Men det är spännande, eller hur?

Ta det lugnt och njut av mörkret!

Tänd ett ljus i stället för att "förbanna" det!

Kram Eva Linnea

Julbocken och andra halmfigurer

De flesta har nog en julbock av halm hemma, som vi ställer vid eller under julgranen. Julbocken är bla ett minne från den tiden (ca 1800-talet) då julklapparna delades ut av en julbock, och inte av en tomte. Julbocken är en av Sveriges allra äldsta julsymboler och har fått vara föremål för allehanda lekar och har spelat många olika roller genom tiderna.

Bocken påminner också om Tors båda bockar (Tanngnjóstr och Tanngrisnir) som körde hans vagn.

I forna tider beströdde man golven med halm för att öka det kommande årets skörd och halmfigurerna vi pryder våra hus med kommer därifrån. Man satt väl kanske och gjorde halmfigurer på kvällarna på den tiden? Man hade ju materialet alldeles i närheten.

Vissa sätter ut en halmkärve till småfåglarna, men från början satte man ut den till Odens häst Sleipner för att han skulle få något att äta när Oden var ute, som julens gud Jolner, och drog runt på sin vilda jakt i julnattens mörker.

Ha en fin kväll önskar Eva Linnea