Trivs man när man sätter frukt?

Eller hållen man på att dö?
Några av idegranarna som sågades ner förra våren har fått bär. Det ser ut som små, små julgranskulor som hänger där i grenarna.
Idegranarna har fått massor med skott “från topp till tå”, så jag förmodar att de trivs efter att ha fått lite mer luft mellan grenarna. Men nå´n stans har jag hört/läst att buskar & träd, i ren chock över att ha “misshandlats”, kan sätta frukt i en överlevnadsreaktion. Hur är det? Nå´n som vet mer om det?

Tujorna är det dessvärre värre med. De var nog alldeles för förväxta och grova när vi for fram med sågen, speciellt de som kapades till ungefär en tredjedel. Några “skelett” får vara kvar och fungera som klätterstöd till klematis, murgröna och andra klättrande och blommande skönheter i stället.