Vintersolståndet

(Midvinterblot målad av Carl Larsson)

I dag är det vintersolståndet, det dygn då natten är som längst och dagen som kortast. Men nu vänder det och dagarna blir längre och längre. Skönt! Som jag skrev i inlägget på Lucia-dagen är det den natten som allsköns knytt, de döda & andra makter är i rörelse. Innan vår almanacka infördes sammanföll ju de båda dagarna/nätterna. Vi tänder massor av ljus, både inomhus och utomhus, för att hålla allt ont borta och visa de döda var "gränsen går".

Jämför midvinter/midsommar och vintersolståndet/sommarsolståndet:

vi smyckar ett träd (julgran/midsommarstång) till Yggdrasils (världsträdets) ära,

natten/dagen är längst på året,

mörkret är dödens tid/ljuset är livets tid och

de asatroende blotar/festar för att fira solens vändpunkt/er.

Julblotet firas vid vintersolståndet på samma sätt som sommarsolståndet firas med en fest/ett gille; midsommarblotet.

Vid julblotet blotar man främst till Oden (i sin egenskap av julens gud) och man får absolut inte glömma att sätta ut en tallrik gröt till (gårds-) tomten!

Midsommar är den tid då ljus och växtlighet är som starkast och midsommarblotet är en fruktbarhetshögtid. Man blotar till Frejs och Frejas ära.

Hör av dig till mig om du vet mer det här!
Ha en skön afton!
Hälsar Häxan & Ängeln/Eva Linnea