Det mesta går i glädjens tecken i mitt liv, men ibland smyger sig även sorg in. I fredags var jag på begravning. Begravningar är ju alltid sorgliga, men det finns även en viss glädje med på något sätt. På den här begravningen var nog den största glädjen att träffa alla släktingar och veta att “faster” hade tyckt det var ett trevligt kalas. Gott att äta och “alla” samlade, det gillade hon. 
Ta hand om er och gläds åt människorna ni har omkring er!
Kram
T
T
4 kommentarer:
Hejsan Eva, jag håller med dig. Begravningar är sorliga men som du sa, det kan också ger oss en tankeställning att vi ska ta hand om våra kära och nära, så länge dom finns kvar. Det finns en fin låt som jag tycker om, "don´t bring flowers after I´m dead" och det är alldeles rätt. Jag är egentligen tysk och bo i Sverige för 3½ år nu. Varje gång jag är i Tyskland få min mama och min mormor blommor av mig. För dom ska glädjes av dem när dom lever !
Tack för din fin inlägg !
Kram från Lilliputput
VI är ju i den åldern att begravningar blir det mer och mer utav...men det är ju livets gång, min svärfar dog precis innan jul, så vi har denna begravning framför oss i början i februari men idag firar vi modern...så visst varvas dessa känslor om vartannat, ha en bra dag, KRAM
Om de gamla får ett bra slut efter gott liv, så är det ju trevligt att träffas på begravningar, efter sån började vi kusiner och våra barn träffas..
Förstår glädjen och sorgen....
Jag gillar verkligen bilden.
Så många känslor som kommer fram.
Ha det så bra du kan
Annika
Skicka en kommentar